Efter att ha flugit i 17h , blivit stoppad av varenda tull kontrollant som jag kom inom synhåll av, anlände jag själv till Hangzhou flygplats.
Då kommer första utmaningen att lyckas hitta till Campus, efter att ha irrat runt en stund och lyckats hitta någon som kan ge mig instruktioner som jag kan förstå samt fixat kontanter( de kan tydligen förstå mig rätt bra, tyvärr är inte det omvända sant
).
Efter litet drygt en timmes färd med både buss och taxi anländer jag till ,vad jag trodde var, Zhejiang University's Back gate.
Då Interantional building skulle vara precis innanför grinden så börjar jag traska inåt campus. Jag inser att jag kommit fel när jag ser en stor staty av vår alla älskade Mao framför mig.
Jag ser en vakt sitta framför ett skrivbord vid sidan av ingången som jag bestämmer mig för att fråga om vägen, det har ju faktiskt funkat bra hitintills. Men har för står inte alls vad jag vill, inte hjälper det när jag räcker fram papper på vart jag ska heller. Då det verkar som om jag får föröka leta reda på det själv så kommer det fram ett par mexikaner till vakten och börjar fråga efter samma sak, har de bättre tur månntro?
Vakten säger något till kinesiska till dem och pekar inåt campus. När de ger sig av så passar jag på att fråga om de ska till samma ställe och om de kan hjälpa mig dit, jackpott! De leder mig raka vägen till rätt byggnad på andra sidan campus.
Väl där uppstår nästa problem.
Var ska jag anmäla mig, Master student undergraduate eller language student? Efter en liten stunds överläggning så bestämmer jag mig för att ta den kortaste kön och helt sonika be killen som sitter där att kolla på samtliga listor efter mitt namn.
Men det visade sig att eller några andra svenskar inte fanns med på listorna överhuvudtaget. Jag skickade istället upp till en Mr. Tang som personligen ta hand om mitt ärende. när jag kommer upp så är det redan en massa människor som står i kön och bland dem så ser jag ett bekant ansikte nämligen Jonatan Lindell som varit kvar sedan förra årets kull utav Kina studenter från LTH.
Efter att ha stått och köat i 4,5h utan mat och vatten så kommer jag äntligen fram till Mr. Tang ( hade varit mycket värre om jag inte träffat så många trevliga människor
).
Klar med registreringen så beger jag mig över till dormatory building för att fixa ett rum. Väl där så , suprise, uppstår ytterligare problem.
De kräver ,som jag vid tillfället glömt, att man betalar i förskott samt kopia av pass och student ID. Då jag anlänt själv och inte bestämt i förväg vem jag ska dela rum med så får jag ta ett singel rum, vilket innebär att jag måste lägga ut
7600 RMB i kontant till dem, då jag ännu inte hunnit fixa termins registreringen och därför inte fått CSN så innebar detta vissa smärre problem. Men en sak i taget kopia på pass och student ID, en vänlig spanjor som också stod och skulle fixa rum gav mig en vägbeskrivning, på förvånansvärt dålig engelska). Men efter en liten stund så hittade jag, i en gränd liknande ingång en lite tjej som stod vid en kopiator maskin. När jag kom tillbaka med kopiorna så återstod "endast" problemet med pengar. Efter att ha stått och försökt kommunicera med kinesiskan, i lobbyn till dormatory't för utbytes studenter, en sådär 30 min utan att ha kommit någon vart , då ingen av de som var där förstod ett ord engelska, kommer spanjoren fram till mig och förklarar att han har samma problem och undrar om vi kan dela rum och därmed splitta på kostnaden. Sagt och gjort, vi betalar hälften var och får tillgång till rummet.
När vi väl kommer upp och dumpat sakerna så känner jag att det kanske kan vara bra om jag presenterar mig för min nya rumskamrat. Det visar sig otroligt nog att han (Blas var namnet) läser sista året till Civilingenjör i Datorteknik i Barcelona.
En sak jag lade märke till med rummet, eller snarare utsikten från balkongen är att den gav mig en vag déjà vu känsla.
Det skulle dröja ända till vecka 4 i Kina tills jag förstod varför.
![[kanelbulle]](/ikoner/snabel-a.png)
dsek.se