Strax före halv sju möttes vi, 6 personer med några timmar för få sömn i bagaget, på Lunds station. Detta för att starta den kanske mest intressanta resa någon av oss hade gjort, en tågluff i Europa! Tåget över Öresundsbron hade vi alla åkt tidigare men spänningen steg ju närmare Köpenhamn vi kom. 7:44 gick tåget från den danska huvudstaden och vår resa var verkligen igång. På ett tåg med ganska mycket folk satte vi oss i barnrummet och satt där under hela resan till Hamburg. Det tog inte många minuter innan Lars hade tagit upp datorn, men man måste säga att det är okej om man är påväg att bli civilingenjör i datateknik. Väl i Hamburg fick vi tag i ett hostel som låg ganska centralt och var riktigt mysigt. Men vad gör man i Hamburg egentligen? Jo man går ut och strosar på stan för att hitta en maskot för resan. Efter några rundor i stan och sett några fina byggnader och en bombad kyrka hittade vi ett köpcentrum där maskoten inhandlades. Så numera har vi en rosa drake hängande på någon av ryggsäckarna.
Efter Hamburg bar det av till Amsterdam, det första riktiga målet på resan. När vi misslyckades med att hitta någonstans att bo bestämde vi oss för att det inte finns någon bättre stad att vara vaken hela natten i, så låste vi in våra ryggsäckar i bagageskåp på stationen. Mycket riktigt var det liv och rörelse hela natten. Amsterdam är en riktigt fascinerande stad där Coffee shops blandas med souvenirbutiker, barer och små snabbmatsställen bara för att runt hörnet hitta skyltfönster där kvinnor försöker locka till sig kunder från gatan. Efter Amsterdam skulle Catta vända hemåt mot Lund igen, och den snälle Lars erbjöd sig att följa henne till Hamburg då han redan sett nästa stopp på resan. Trötta som få stapplade vi andra på tåget till Bryssel och såg fram emot några timmars sömn. Direkttågen var dock inställda och vi fick byta tåg i Breda, själva bytet tog kanske 5 minuter så det var inga stora problem men alla resenärerna fick varsin snickers för krånglet. Det ni SJ!
Väl i Bryssel var humöret lite bättre och tröttheten något mindre. När informationsboden, som skulle vara öppen ”10:00>18:00”, fortfarande inte var öppen när klockan närmade sig halv elva började vi se oss om efter andra lösningar. Vi upptäckte då två tjejer med mycket packning som verkade leta efter något på en karta. Det visade sig vara två kanadensiska systrar som skulle till ett hostel som de hade bokat. Valet var inte svårt - vi hakade på! Vi lyckades nog se halva Bryssel på väg till rätt ställe men vad gjorde det? Vi fick två rum på hostelet med egna duschar och toaletter, så efter Amsterdam var det som att bo i ett slott! Eftersom vi sett de flesta fina gamla hus redan blev första målet, Manneken Pis. Besvikelsen var stor när statyerna man kunde köpa i souvenirbutikerna var större än orginalet, men vi har sett den. Sen bar det av mot Europaparlamentet! Vi började gå och såg poliser vart man än kollade och tillslut kom vi fram till ett torg fullt av matstånd och miltärutrustning. När vi frågade en av alla poliserna fick vi veta att det var Belgiens nationaldag, då kom regnet! Den enda som utrustat sig för eventuellt regn var Robin som trädde sin poncho över huvudet och forsatte mot Europaparlamentet lika glad som innan. Efter kom vi andra tre med mungiporna nere vid hälarna och dyngsura tröjor. När regnet ökade i styrka dök vi snabbt in under ett tak och fann oss stående utanför Sveriges ambassad. Medan vi stod där och väntade ut regnet kom en parad av olika poliser, militärer och andra grupper. Regnet avtog något och vi fortsatte vår promenad. Vi såg parlamentsbyggnaden och gick tillbaka till hostelet där vi umgicks lite med andra tågluffare innan vi stapplade mot välbehövlig sömn. Vi sov alla fyra så hårt att ingen av oss hörde varken när Lars smsade eller bankade på våra dörrar. Till slut ringde han och blev insläppt till sin madrass. För att kompensera lite för våra missar fick Lars sova medan vi andra gick ut för att handla frukost.
Pigga och nyduschade forsatte vi vår färd mot Luxemburg, mest för att ha varit där. Kånkandes på våra stora väskor gick vi genom stan till det enda hostelet som verkade finnas. Väl framme fick vi veta att de inte hade någon plats förrän dagen efter, SUCK! Dock fick vi bra hjälp och han ringde ett hostel ute i en by på landet. Vi bestämde då kvickt att vi skulle stanna två nätter i Luxemburg och sova en natt utanför och en en natt inne i Luxemburg. Ca 50 minuter bussfärd senare var vi i en liten by med under 2000 invånare. Det var en enorm kontrast gentemot Bryssel och Amsterdam! Middag intogs på en av de lokala restaurangerna och sedan promenerade vi upp till ett slott i närheten. Idag bär det av in till Luxemburg igen för att uppleva staden och se vad den har att erbjuda. Det verkar dock väldigt lovande!
Inga kommentarer